Atkins

Det så kallade metaboliska tillståndet av ketos innebär att levern bryter ner fettsyror och frigör stora mängder ketonkroppar i blodet.

En lågkolhydratkost som Atkinsdieten sänker nivåerna av det fettlagrade hormonet insulin, och följaktligen börjar fettlagret i kroppen minska. För att produktionen av keton ska komma igång måste mängden av insulin i blodet vara lågt. Ketonproduktionen och insulinet korrelerar, och ju högre ketonproduktion desto lägre insulin.

Det leder oftast till att man inte är i behov av att äta lika mycket kalorier och för den skull minskar man i vikt. Man gör sig således av med mindre kalorier än vad man förbrukar, och det utan att känna extrema hungerskänslor. För bättre verkning gäller det att finjustera sin mathållning, och när man når högst hormonell verkning av sin lågkolhydratkost så uppnås ketos, vilket sker under en period av fasta.

Vid första anblick kan tillståndet av ketos uppfattas som aningen otäck. När hjärnan inte får tillräckligt med socker för att driva de organ som är beroende av socker så bildas istället ketonkroppar p.g.a. ett förhöjt fettintag. Vad som sker i hjärnan är att den efter kortare omställning kan drivas på dessa ketonkroppar. Omställningen kallas att man går in i ketos. Yrsel, irritation och utmattning är några av de bieffekter som kan uppkomma.

Men ketos är trots allt inte farligt. Den mänskliga kroppen är konstruerad på så sätt att den är anpassad att utstå kortare perioder av både hungersnöd samt längre perioder av kolhydratbrist.

Man är i ketos så länge man inte får i sig nog med kolhydrater därför att bland annat hjärnan ska kunna tillämpa det som primärt drivmedel. Med andra ord innebär ketos att man närapå helt och hållet är driven av fett i kroppen. Självklart förbränns dessutom en viss mängd fett under ketos men då kommer en betydelsefull del av energin från kolhydrater.

Det är inte jämt lätt att hålla sig kvar i ett tillstånd av ketos. Men å andra sidan behöver man inte vara i konstant ketos för att gå ner i vikt. Tillståndet av ketos är dock en bekräftelse på att man under en tid lyckats bra med att hålla sig till Atkinsdieten, men man behöver inte oroa sig för om man kortvarigt råkar lämna tillståndet av ketos.

För att lätt och smidigt mäta ketoner finns det mätare som man kan ha i hemmet. Antingen kan man mäta ketoner via ett stick i fingret men det finns också urinstickor receptfritt på apoteket. Dock är stickmetoden den mest säkra.

När man mäter mängd av ketoner kan resultatet visa sig vara under förväntan – trots att man håller sig till en strikt kolhydratkost i enlighet med Atkins. För att få bättre resultat bör man inte enbart undvika samtliga uppenbara kolhydratkällor såsom till exempel pasta, ris samt potatis. Man bör dessutom hålla koll på vilken mängd protein som intas. Överskottsenergi av överdriven föda av exempelvis kött och ägg omvandlas till druvsocker i kroppen. Det kan leda till att insulinet i kroppen förhöjs och det blir därför tufft att hamna i ketos.

Istället bör man således äta sig mätt genom att lägga till mer fett i kosten. Välj till exempel bort den andra köttbiten under en måltid och addera istället en större klick kryddsmör. Mer fett i kosten medför nämligen att man känner sig mättare. Det medför också att man äter mindre protein.

Den som har typ 1-diabetes bör dock inte sträva efter att försätta sig i ketos då det är förenat med stora risker som kan vara livshotande. Har man diabetes och höga blodsockernivåer, och på samma gång höga ketonnivåer så har man en osund brist på insulin.

Det så kallade metaboliska tillståndet av ketos innebär att levern bryter ner fettsyror och frigör stora mängder ketonkroppar i blodet.

En lågkolhydratkost som Atkinsdieten sänker nivåerna av det fettlagrade hormonet insulin, och följaktligen börjar fettlagret i kroppen minska. För att produktionen av keton ska starta måste mängden av insulin i blodet vara lågt. Ketonproduktionen samt insulinet korrelerar, och ju högre ketonproduktion desto lägre insulin. Kanontips

Det leder oftast till att man inte är i behov av att äta lika mycket kalorier och därför minskar man i vikt. Man gör sig således av med mindre kalorier än vad man förbrukar, och det utan att uppfatta extrema hungerskänslor. För bättre verkning gäller det att finjustera sin kost, och när man når högst hormonell verkning av sin lågkolhydratkost så uppnås ketos, vilket sker under en period av fasta.

Vid första anblick kan tillståndet av ketos uppfattas som aningen förfärande. När hjärnan inte får tillräckligt med socker för att bedriva de organ som är beroende av socker så bildas istället ketonkroppar p.g.a. ett förhöjt fettintag. Vad som sker i hjärnan är att den efter kortare omställning kan drivas på dessa ketonkroppar. Omställningen kallas att man går in i ketos. Yrsel, irritation och trötthet är några av de bieffekter som kan uppkomma.

Men ketos är trots allt inte farligt. Den mänskliga kroppen är gjord på så vis att den är anpassad att tåla kortare perioder av både svält samt längre perioder av kolhydratbrist.

Man befinner sig i ketos så länge man inte får i sig nog med kolhydrater därför att bland annat hjärnan ska ha möjlighet att använda det som primärt drivmedel. Med andra ord innebär ketos att man nästan helt och hållet är driven av fett i kroppen. Givetvis förbränns även en viss mängd fett under ketos men då kommer en betydande del av energin från kolhydrater.

Det är inte alltid lätt att hålla sig kvar i ett läge av ketos. Men däremot behöver man inte vara i oavbruten ketos för att gå ner i vikt. Tillståndet av ketos är emellertid en bekräftelse på att man under en tid lyckats bra med att hålla sig till Atkinsdieten, men man behöver inte oroa sig för ifall man temporärt råkar lämna tillståndet av ketos.

För att lätt och smidigt mäta ketoner finns det mätare som man kan ha i hemmet. Antingen kan man mäta ketoner via ett stick i fingret men det finns även urinstickor receptfritt på apoteket. Dock är stickmetoden den mest säkra.

När man mäter mängd av ketoner kan resultatet visa sig vara under förväntan – fastän man håller sig till en sträng kolhydratkost enligt Atkins. För att få bättre resultat bör man inte bara undfly alla tydliga kolhydratkällor som till exempel pasta, ris samt potatis. Man bör även hålla koll på vilken mängd protein som intas. Överskottsenergi av för mycket föda av exempelvis kött och ägg omvandlas till druvsocker i kroppen. Det kan leda till att insulinet i kroppen förhöjs och det blir för den skull svårt att hamna i ketos.

Istället ska man således äta sig mätt genom att lägga till mer fett i kosten. Välj till exempel bort den andra köttbiten under en måltid och tillsätta istället en större klick kryddsmör. Mer fett i kosten gör nämligen att man känner sig mättare. Det medför dessutom att man äter mindre protein.

Den som har typ 1-diabetes bör dock inte sträva efter att försätta sig i ketos då det är förenat med stora risker som kan vara dödliga. Har man diabetes och höga blodsockernivåer, och på samma gång höga ketonnivåer så har man en osund brist på insulin.

De som ägnar sig åt atkinsmetoden går antingen ner I vikt I samma omfattning eller mer än de som är dedikerade åt övriga bantningsmetoder. Det är en notering som grundar sig på en ettårsperiod – inom vilka inga negativa hälsorisker har påträffats. Den effektiva viktminskningen tycks inte bero på kroppens skiftning av metabolismen utan snarare därför att Atkinsdieten dämpar hungerskänslor i hög omfattning.

P.g.a. att Atkinsdieten medför ett lågt innehåll av både stärkelse samt socker reduceras glukosreserven som är vattenbindande. På så sätt minskar mängden vatten i kroppen, vilket i sin tur medför en effektivare viktminskning.

Dock pekar inte all forskning på genomgående fördelar med Atkinsdieten. Forskarna har kommit fram till många slutsaster gällande Atkinsmetoden. Det finns ett exempel på en studie som jämför tre separerade dieter. En kategori av försökspersonerna åt föda med låg fetthalt. Dessa personer åt mycket fullkornsprodukter, frukt samt vegetabilier. En annan grupp åt medelhavskost vilket innebär att man äter mycket fisk, fullkornsprodukter, grönsaker samt frukt. En tredje kategori åt i enlighet med Atkinsmetoden och drog ner rejält med kolhydraterna och ökade intaget av fett och proteiner.

De försökspersoner som ägnade sig åt Atkinsdieten blev av med mest kalorier i jämförelse med de två andra grupperna. Emellertid förekom det en del fysiska reaktioner hos Atkinsgruppen som är värda att observera. Stresshormonet kortisol ökade hos de som minskade kolhydraterna i kosten. Det noterades också en ökad risk för Atkinsbantarna att råka ut för skadliga inflammatoriska sjukdomar.

Däremot så visade det sig att den grupp som intog lägre fetthalt uppvisade minst förändring vad gäller kaloriförbrukning. Istället noterades att lågfettsgruppen visade på dels en reducering av det goda kolesterolet och dels en stigning av skadliga blodfetter. Det är en oroväckande upptäckt med tanke på att dessa nackdelar kan innebära en utökad risk för hjärt-och kärlsjukdomar.

Det finns en del andra nackdelar med dieten som är värda att ha i beaktande. Man måste emellertid ha i åtanke att dessa nackdelar kan drabba somliga medan andra inte alls. Dessutom kan de skifta i olika grader.

En allt för låg halt av kostfibrer kan medföra förstoppning och i värsta fall utveckla tarmsjukdomar. Om man innan påbörjad Atkinsdiet ätit mycket socker och kolhydrater kan det leda till att det blir besvärligt att ta sig igenom induktionsfasen, d.v.s. Atkinsmetodens första skede. Det finns därmed en risk att många blir avskräckta av Atkinsmetoden redan i första fasen. Men det är viktigt att ha i åtanke att kroppen vänjer sig vid att i större grad förbränna fett istället för kolhydrater.

Det blir en hög halt av animaliskt fett som ingår när man ägnar sig åt Atkinsdieten. Somliga experter hävdar att det kan ha negativa effekter på kolesterolvärdet och öka risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Och det faktum att kroppen vänjer sig vid att använda fett istället för kolhydrater som primär källa för energi kan betyda att det uppstår bekymmer med njurarna samt kan leda till gikt och huvudvärk.

Det har noterats att de som äter enligt Atkinsmetoden har gått ner i vikt i antingen samma utsträckning eller mer än de som ägnat sig åt alternativa bantningsmetoder. Det är en notering som grundar sig under en ettårsperiod – inom vilka inga negativa hälsorisker har påträffats. Den effektiva viktminskningen tycks inte bero på kroppens ombyte av metabolismen utan snarare på grund av att Atkinsdieten dämpar hungerskänslor i hög grad.

På grund av att Atkinsdieten innebär ett lågt innehåll av både stärkelse samt socker reduceras glukosreserven som är vattenbindande. På så vis minskar mängden vatten i kroppen, vilket i sin tur medför en effektivare viktminskning.

Dock pekar inte all forskning på genomgående fördelar med Atkinsdieten. Forskarna har kommit fram till otaliga slutsaster vad gäller Atkinsmetoden. Det finns ett exempel på en undersökning som jämför tre skilda dieter. En kategori av försökspersonerna åt kost med låg fetthalt. Dessa personer åt mycket fullkornsprodukter, frukt och vegetabilier. En annan grupp åt medelhavskost vilket innebär att man äter mycket fisk, fullkornsprodukter, grönsaker samt frukt. En tredje kategori åt i enlighet med Atkinsmetoden och drog ner rejält med kolhydraterna och ökade intaget av fett samt proteiner.

De försökspersoner som ägnade sig åt Atkinsdieten blev av med mest kalorier i jämförelse med de två andra grupperna. Dock förekom det en del fysiska reaktioner hos Atkinsgruppen som är värda att uppmärksamma. Stresshormonet kortisol ökade hos de som reducerade kolhydraterna i kosten. Det noterades dessutom en utökad risk för Atkinsbantarna att drabbas av skadliga inflammatoriska sjukdomar.

Å andra sidan så visade det sig att den grupp som intog lägre fetthalt uppvisade minst förändring vad beträffar kaloriförbrukning. Istället noterades att lågfettsgruppen visade på dels en reducering av det goda kolesterolet och dels en ökning av skadliga blodfetter. Det är en oroväckande upptäckt med tanke på att dessa nackdelar kan bringa en ökad risk för hjärt-och kärlsjukdomar. Bra atkinssajt

Det finns en del andra nackdelar med dieten som är värda att ha i beaktande. Man måste dock beakta att dessa nackdelar kan drabba somliga medan andra inte alls. Därtill kan de variera i olika grader.

En allt för låg halt av kostfibrer kan innebära förstoppning och i värsta fall utveckla tarmsjukdomar. Ifall man innan påbörjad Atkinsdiet ätit mycket socker och kolhydrater kan det innebära att det blir besvärligt att ta sig igenom induktionsfasen, d.v.s. Atkinsmetodens första moment. Det finns därmed en risk att många blir avskräckta av Atkinsmetoden redan i första fasen. Men det är betydelsefullt att ha i åtanke att kroppen vänjer sig vid att i större utsträckning förbränna fett istället för kolhydrater.

Det blir en hög halt av animaliskt fett som ingår när man ägnar sig åt Atkinsdieten. En del experter hävdar att det kan ha negativa effekter på kolesterolvärdet och förhöja risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Och det faktum att kroppen vänjer sig vid att nyttja fett istället för kolhydrater som grundläggande upphov för energi kan betyda att det uppstår bekymmer med njurarna samt kan medföra gikt och huvudvärk.