Så enkelt blir du offer för ID-kapning

Spyware

Idag är webben det allra vanligaste forumet för ID-kapning, det är här som du löper i särklass högst risk att få din identitet stulen, bland annat genom vad som kallas Spyware. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett oerhört finurligt vis, alldeles i tystnad, utan att du märker när det händer. När du surfar omkring och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord och bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts alternativt dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen som Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett mycket allvarligt brott som ofta medför svåra följder för offret.

I boken förekommer en mer komplett och bra checklista. finns gratis som e-bok i biblioteken samt kan införskaffas på allt-fraktfritt.se. Klicka på bilden av boken för mer data.
Länk till mer detaljer

För att skydda sig mot Spyware finns en uppsjö annorlunda antivirusskydd och antispywareprogram att installera – med otroligt olika kvalitet, pris samt effektivitet självklart.

E-mail/Phishing

Flera fall av ID-kapning online sker genom att personer “frivilligt” lämnar ut sin personliga information till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde genom telefon under 60- och 70-talen, det görs med komplett tillit och god tro. De mest tydliga försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen släkting i Nigeria har dött och testamenterat hela sin rikedom till just DIG och att du endast är ett steg från att motta samtliga dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så därför att denna typ av bedrägeri startade där, men numera så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och folk har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – väldigt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser likadana ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank eller Skatteverket, och e-mailar krav/önskemål på omedelbart svar, inloggning eller annan aktivitet via en länk i det aktuella e-mailet. Vanligtvis hotas man med konsekvenser såsom nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att uppge sina personliga uppgifter, som därpå används av ID-kaparna för olika ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man stundtals av bedragare som vanligtvis föreslår gynnsamma investeringar. Stundtals kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – vanligtvis baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets tillit varpå privat upplysning delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som människor i jakt på kärlek. Folk som ansluter sig till dejtingforum med en längtan om att hitta en partner är vanligtvis lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert annorlunda, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, alternativt så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen alternativt felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer alternativt kreditkortsinformation. En människa som målat upp en bild av den perfekta partnern är ofta, tyvärr, ett lätt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar vanligtvis falska e-shoppar där varor och tjänster säljs för oerhört låga priser. För att köpa ska man ange sin personliga information samt kreditkortsuppgifter alternativt Paypalsuppgifter,som i sin tur därnäst stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara eller tjänst finns självfallet inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så lätt får man tag på dina uppgifter

Somliga uppgifter om dig lämnar du själv ut, genom diverse sajter och forum som finns öppna för samtliga och envar att ta del av. Vanligtvis finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter bara finns tillgängliga för dem som du ger tillåtelse. Det finns dock också ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du antagligen själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) samt eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett definitivt minimum.