Soda Stream reklam har minsann ökat de senaste åren. Folk handlar mer kolsyremaskiner än någonsin förr och det säger inte lite. Den första kolsyremaskinen för hemmabruk tillverkades 1903 av en engelsman vid namn Guy Gilbey. Gilbey fortsatte att spinna på sin uppfinning och så småningom kunde han saluföra sin «Apparatus for aerating liquids» till högklassiga hem. Soda Stream blev senare namnet på hans maskiner, och ännu idag – 100 år senare – går den bäst säljande kolsyremaskinen under samma namn.
Trots att kungahuset och andra nobla hushåll hade egna sodastreamers redan under början av 1900-talet, så skulle det dröja till 50-talet innan Soda Stream reklam skulle synas på den kommersiella marknaden. Då började allmänheten så smått få upp ögonen för att kunna kolsyra sina egna drycker, omkring samtidigt som Coca-Cola lanserades i Europa.
Försäljningen gick likväl långsamt. I ett efterkrigseuropa hade många personer säkert andra prioriteringar och även om den unga generationen säkert ville ha kolsyremaskiner så var det, som jämt, föräldrarna som höll i pengarna. Under 70-talet kom vändningen. Soda Streamers började säljas i mängder och ännu idag förknippas ofta kolsyremaskiner i allmänhet, samt Soda Stream speciellt, med 70- och 80-talsnostalgi.
Kolsyremaskiner används inte endast för att kolsyra vatten, man kan även framställa smaksatt bordsvatten eller egen läsk. Idag är efterfrågan på kolsyrade drycker enorm och vi är flera som har släpat många tunga flaskor samt backar, till största del fyllda med vatten, hem från butiken, bara för att tvingas bära tillbaka tomflaskorna för återvinning därpå.
Idag känns det som ett onödigt slitgöra, onödigt, och felaktigt miljötänk. Samtliga dessa liter vatten måste ju komma någonstans ifrån och långa är deras transporter. Samtliga utsläpp från lastbilar samt andra fordon kan undvikas, ifall man upphör handla buteljerade drycker.
Men så är ju kruxet att vi gillar vår kolsyra, och en smaksatt Ramlösa eller Loka är ju godare än vanligt, tråkigt kranvatten. Eller? Livsmedelsverket garanterar att vårt svenska kranvatten håller god och säker kvalitet, vi har tillgång till ett av jordens renaste vatten, direkt i våra kökskranar. Tråkigt att inte ta det tillvara. Med hjälp av en kolsyremaskin kan man göra sitt kranvatten fullt av fräsch kolsyra och med hjälp av lite aromer kan man ta fram samma goda smaker som de man älskar i sin Ramlösa.
Fördelen med att smaksätta sitt eget bordsvatten är att man kan göra det ännu godare genom att man personligen kan avgöra hur mycket alternativt lite smak man vill ha i. Aga saluför bordsvattenaromer, liksom Aromhuset, som har mångårig erfarenhet och stort sortiment av smaker. Är man mer inne på läsk så producerar Soda Stream själv essenser, men det lite mer svårhittade märket Sonjo, har ett större utbud på den svenska marknaden.
Soda Streams största konkurrent i Sverige är Wassermaxx från Aga. De producerar liknande produkter och när Wassermaxx vinner på lite lägre priser så vinner Soda Stream på sitt namn samt sin erfarenhet. «Get busy with the fizzy» var en klassisk och lyckad Soda Stream slogan under 80- och 90-talen. Soda Stream annonsering har sannerligen varit verkningsfull, och den står sig än idag.
