För att bli av med odörer som är elakartade kan man använda sig av en metod som kallas luktsanering. Det finns annorlunda metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man bör tänka på är givetvis att undanröja källan till den dåliga lukten. Men även om man så gjort kan en del odörer dröja sig kvar i väggar och möbler. För att komma tillrätta med det, som annars kan bli ett obehagligt besvär, finns det olika metoder. Alla metoder har sina för- och nackdelar.
Luktsanering med hjälp av ozon är en vanlig metod. Ozon är en instabil gas som består av tre syreatomer vilket normalt återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är emellertid hälsovådligt och man bör således inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med hjälp av ozon. Eftersom ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet bildas på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering fungerar bra mot både dålig lukt och åt att sanera mögel. De assisterar även då man vill driva undan t.e.x. möss som härbärgerar i väggar och dylikt.
En annan procedur för luktsanering är via en pryl som kallas fotokatalysator. Det är en apparat med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det uppstår då hydroxylradikaler som är oerhört reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med hjälp av någon annan partikel. På så sätt slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna procedur är den nyaste och hittills effektivaste. För att göra fotokatalysatorn än mer verkningsfull kan man använda sig av en UV-lampa som producerar en liten mängd ozon också. På så vis får man en dubbel effekt.
Om man använder endast fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön medan saneringen pågår, vilket i somliga situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.
Ännu en en metod för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna metod används dessutom som saneringsmetod mot mögel samt parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar givetvis beroende på vad för besvär man fått -, t ex en blandning vilken innehåller livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen omvandlas till alkohol vilken i sin tur avdunstar. Foggerapparaten värmer upp glykolen till gas och fördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Detta för med sig att saneringsvätskan kan tränga in på annars otillgängliga platser.
Om det inte är tillräckligt kan man stryka på saneringsvätska alternativt Fulstopp. Dessa vätskor har för uppdrag att döda mögel samt svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och övriga hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har satt sig djupt, i t ex trä samt betong. Saneringsvätska kan användas separat men man erhåller snarare bäst verkan ifall det används som komplement åt en annan metod.
Eftersom saneringsvätskor inte allt för sällan är både hälsovådliga samt miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar fastän den funkar så bra – ska man dock i så stor grad som möjligt beakta de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.