Mossor och lavar är två stundvis till synes identiska växter, men de skiljer sig åt på flera olika vis. Båda kan växa på sten och har inget rotsystem och tar upp vatten från sina bladliknande utskott. Där tar också likheterna slut.
Mossa trivs på ställen med stora mängder väta och gärna skugga, så att fukten stannar kvar. Mossor är oftast gröna i färgen och suger upp vatten och näringsämnen med stöd av porer i sina bladliknande utskott med tanke på att de saknar adekvat rotsystem för denna uppgift. Istället kan vissa mossor använda rotliknande utskott som förankrar växten tillsammans med underlaget.
Mossa växer i marker som är fattiga på näring, sura och blöta, exempelvis dåligt skötta trädgårdar. Mossa är under normala omständigheter – med god dränering, önskvärt pH-värde och ordentligt gödslat – inte lika motståndskraftigt som vanligt gräs, men då förhållandena ändras tar mossan över och brer ut sig.
Mossa kan i regel klara av att bli uttorkade under längre perioder, och när det åter blir blött och fuktigt så kommer mossan att föröka och sprida sig. Mossa trivs även att växa på material så som asfalt, betong, eternit, tegel samt skiffer, vilket medför att de kan kom igång och växa på taket.
Det är angeläget att man håller efter sitt tak för att mossa inte ska börja växa på det eftersom det leder till att fukt hålls kvar på taket och i små materialsprickor. När vintern och kylan därefter kommer, kan det leda till att takpannorna spricker och man får fuktskador och mögel på vinden och resten av huset. De vanligaste mossarterna är husmossa samt väggmossa.
Lavar å andra sidan, växer helst på torra och soliga ställen. De är en blandning av en svamp och en alg. Svampen har till uppgift att uppgå till stomme och beskydd åt algen samt att ta upp näring och vatten. Algen bildar i gengäld energi genom fotosyntes från den upptagna näringen. Normalt är lavar grå till färgen, men många andra färger finns.
Lavar saknar stam, rotsystem samt blad och tar upp vatten och näring ovanifrån och de är mycket känsliga för luftföroreningar. Lavar har inga bekymmer att klara sig helt i frånvaro av vatten utan sjunker ned i så kallad torrdvala där ingen tillväxt sker. De vanligaste arterna av lavar är islandslav och renlav. Islandslav har en lång tradition i olika maträtter, bland annat sallader.
Lavar föredrar att växa på kala ytor, så som sten, trä, bark samt jord, men de kan även förekomma tillsammans med örter och mossor. Vissa lavar växer på trädstammar och ges då sin näring från vatten som sipprar över växten. Det medför en långsam tillväxt för laven. Klicka Här och nu för mer information
Andra lavar växer på stenar och utsöndrar då diverse syror som långsamt löser upp stenen samt utsöndrar diverse mineralämnen som laven kan ta upp. Artindelning när det gäller lavar är stundtals invecklad, med tanke på att det egentligen rör sig om två arter – en svamp och en alg, men växtsättet och utseendet skänker laven sitt namn och det är framförallt svampen som avgör på vilket sätt laven växer och hur den ser ut.
Mossor och lavar är således ganska vitt skiljda, när man tittar lite närmre på det! Vill man ta undan mossor och lavar är det enklats med Fulstopp – spruta på och regna av.
