Det första man brukar tänka på i samband med mögelsvamp är dålig lukt samt problem. Det finns en rad skilda sorters mögelsvampar. Mögel kan utsöndra mögelsporer, mykotoxin och MVOC (microbial volatile organic compound, gaser som vanligtvis uppfattas som illa lukt).
Mögel skapar nätverk som kallas mycel, i vilket det växer långa trådar – hyfer. Längs med dessa trådar kan möglet förflytta näringsämnen och vatten. Uppbyggnaden medför så att mögelsvampen kan växa sig väldigt stor och kan dessutom leta sig in i porösa material så som trä och betong. Det är alltså vanligtvis endast en liten del som syns.
Mögel som inte ger upphov till giftiga gaser används vid framställning av till exempel ostar. Från mögelsvampen Penicillium kommer även penicillin, vilket är revolutionerande inom medicin och vårt främsta vapen mot bakteriella infektioner. Således är inte allt mögel ständigt av ondo. Penicillium kan dock också ge allergi och astma om det får växa till sig i ett hus.
En del grupper av mögel, så som svartmögel, är fruktade ur hälsosynvinkel då de kan ge upphov till allvarliga svampinfektioner, exempelvis Aspergillus som kan ge aspergillosis. Aspergillosis är en fruktad åkomma särskilt för människor med nedsatt immunförsvar och kan resultera i döden.
Vanliga symotom som man kan utveckla ifall man vistas i mögelangripna hus är astma, allergi, hosta, nästäppa, hudirritation, upprepade förkylningar, onormal sömnighet, mag- och tarmproblem med mera. Det är således relativt vaga symptom som inte varje gång för tankarna till mögel. Om man upplever symptom som ovanför nämnda är en god idé att höra med andra som bor eller vistas mycket i samma hus om de upplever snarlika saker.
Man ska aldrig tolerera att bo eller vistas (arbete, skola, dagis och så vidare) i en byggnad som är angripen av mögel. Det ska utföras mögelsanering. Man kan sanera på annorlunda vis, och det är omdiskuterat vilka som är bäst.
Om mögelangreppet är smått och över oorganisk slät yta, så som kakel i badrum, kan man tvätta med vinäger (vittvins-) alternativt bikarbonat utspätt i vatten för att döda möglet, hellre än att använda klorin, som onekligen funkar på dessa ytor, mer är oerhört giftigt.
Ifall det rör sig om porösa material är risken för motsatt effekt påtaglig om man använder klorin med tanke på att det vanligtvis är utspätt med vatten och inte kan tränga ner och tillintetgöra allt mögel. Det är troligt att mögelsvampen inom kort blommar upp igen efter en sådan behandling och det enda man har åstadkommit är att hälla ut en aning gift.
Ett bättre alternativ än Klorin är Tvärstopp. Det fortsätter verka framåt i tiden.
Om möglet förekommer över mer porösa ytor, så som betong i till exempel källare, är det gynnsammare att använda sig av foggingmetod eller fotokatalytiska luftrenare. Vid fogging värms saneringsmedlet upp så att det förångas till små droppar. Dessa droppar kan därefter lättare ta sig in i porösa material och in i svåråtkomliga utrymmen och där eliminera mögelsvamparna.
Är mögelsvampangreppet så komplicerat att man inte kan bo kvar i huset förrän det har skett sanering kan man erhålla ekonomiskt support av staten. Vid så allvarliga fall av mögel och annan mikrobiell påväxt räcker det vanligtvis inte med avfuktare och mögeldödande medel utan man måste undanröja allt det angripna materialet. Mer information: På denna sajten Det är ett omständigt och kostsamt projekt, men även det enda som inte bara tar bort mögelsvampen utan även sporer samt mykotoxiner.