Fukt kan bringa negativa konsekvenser åt din krypgrund

En krypgrund kan lätt påverkas dåligt av fukt om den är ogynnsamt placerad eller om den är felkonstruerad. Det är så pass typiskt att man talar om att vartannat hus med krypgrund riskerar att råka ut för fuktskador samt mögel. Fukt i krypgrunden kan även ge upphov till dålig lukt från exempelvis kemikalier som finns i byggmaterialet.

Krypgrunder är konstruerade så att det uppstår en ficka mellan själva huset och marken. Ofta använder man betong och lättbetong för att upprätta grunderna. Denna ficka kan antingen vara ventilerad alternativt oventilerad. Fördelen med krypgrund är att man kan anlägga den på berg utan att vara I behov av spränga och att man enkelt kan rätta till sättningar genom att höja eller sänka delar av krypgrunden, mer eller mindre genom att sätta in en domkraft under huset.

Under sensommaren och tidig höst, när medeltemperatur samt luftfuktigheten är som maximal, är krypgrunden, likt en jordkällare, svalare än omgivningen. Detta innebär att luftfuktigheten kondenseras då den kommer in i krypgrunden, precis som när det bildas dagg under nätterna!

Under vintrarna torkar utrymmet i krypgrunden ut och medför så att den kan stå pall mot ytterligare en sommarsäsong med fuktigare luft. Är vintern inte tillräckligt torr, eller som fallet är i Norrland, regnfattig men mycket sträng, är sannolikheten stor för att husgrunden inte ska kunna torka ut ordentligt. Risken att råka ut för mögel och annan påväxt ökar då avsevärt. Således bör man i förebyggande syfte behandla samtliga krypgrunder med Tvärstopp, även om man inte har eller har haft besvär.

För att bli av med fuktproblem i sin krypgrund kan man gå tillväga på olika sätt. Det första man bör göra är naturligtvis att sanera för att bli av med mögel och dålig lukt. Sedan är dränering, uppvärmning samt uttorkning av yttersta betydelse. Avverka all jord samt mull från grundens närmiljö liksom byggmaterial då det fungerar som fuktreservoar och grogrund för mögel. Ersätt jorden med väldränerande material.

Att värma upp en krypgrund som är oisolerad är emellertid en aning som att elda åt kråkorna, och är rentav en av anledningarna till varför äldre hus med krypgrund plötsligt numera får mögelproblem – det är helt enkelt för dyrt att värma upp en husgrund där värmen sipprar rakt ut. Således kan man isolera sin krypgrund. En del näringsverksamheter säljer specialisolering för krypgrunder. Det man vill uträtta, oavsett ifall man väljer en specialisolering alternativt en generell typ är att isoleringen måste fungera som kondensspärr och därför att reducera ångtrycket på sommarhalvåret när luften är varmare.

En isolerad krypgrund är också användbar eftersom den isolerar resten av huset och därmed kan sänka värmekostnaderna på vintern. Bara isolering + en behandling med Tvärstopp kan räcka som preventivt medel ifall man enbart har haft lindriga besvär med mögel samt fukt. Har man däremot större problem bör man använda isoleringen tillsammans med en verksam avfuktare i form av en automatiskt avfuktningsmaskin, som bara startar när det behövs. Mer data här

När man väljer avfuktningsmaskin är det angeläget att välja korrekt. För krypgrunder måste man ha en maskin som kan avfukta kalla utrymmen. Det kan genomföras på olika vis, exempelvis genom avfuktning via block som går i faser, en fas som suger upp fukten och en fas som genom värmetillförsel för ut fukten till utomhusatmosfären. Det kan också ske med uppvärmning, så kallad termisk avfuktning. Man värmer upp en slinga för att utnyttja fysikens lagar om att varm luft kan bära mer fukt än kylslagen. På så vis reduceras luftfuktigheten i utrymmet.

Påväxt på huset – ett typiskt problem

Samlingsnamnet för både mögel och bakterietillväxt är mikrobiell påväxt. Beroende på vilken alternativt vilka mikrober det rör sig om samt spridning och mängd är det olika allvarligt. Det är oavsett vilken gestaltning det rör sig om en god idé att försöka få bort det innan det ställer till med större problem.

En mikrob är en levande organism som man inte kan observera med hjälp av blotta ögat. Vad som räknas hit är stundvis diffust men kort bör man säga bakterier, arkebakterier, protozoer, vissa mögelsvampar, växter samt djur. Det är alltså en väldigt bred grupp organismer, där en del kan förefalla hälsovådligt, andra inte alls och en del beter sig som opportunister – de är endast hälsofarliga när tillfälle ges, men annars kanske rent nödvändiga för vår överlevnad, så som vissa bakterier i tarmens normalflora.

Vanligtvis när man pratar om mikrobiell påväxt menar man oftast mögel och man nämner det helst samma mening som hus, sanering och att renovera. Hur farligt är det att ha mögel i källaren, på vinden alternativt i ens badrum? Mögel är aldrig ok, utan man bör sanera det så fort man upptäcker det istället för att gå med det.

Mögel ger ifrån sig sporer och somliga arter ger även ifrån sig mykotoxiner som kan verka irriterande framför allt gällande luftvägarna. Man har mer och mer börjat koppla ihop fysiska symptom med att man bor, eller vistas stor del i ett mögelskadat hus, så som huvudvärk, upprepade förkylningar och sömnighet.

Hur blir man då av med mögel? Mögel och annan mikrobiell påväxt förekommer där det finns fukt. Ett första moment är således att se över ventilation, men också omgivande dränering om problemet bildas i en källare. Mögel växer helst på organiska material, med undantag för material som är täckta av organiskt skräp. Clicka här omgående för mer information

Mögel i badrum yttrar sig ofta som svarta små prickar i kakelfogarna. Vanligtvis kan inte mögel växa på rent kakel, men vanligtvis samlas det i fogarna små hudrester, tvålrester samt annat gott för möglet att kalasa på. Har man påväxt i sitt badrum är en idé, utöver att se över ventilationen, att rengöra grundligt med hjälp av diskmedel och avsluta med ättika eller vittvinsvinäger.

När det kommer till mer porösa material så som betong, bör man inte använda ämnen lösta i vatten eftersom det mestadels leder till att möglet istället för att avvika får en extra kick och växer till sig ännu mer, på grund av den tillsatta fukten! Man bör aldrig nyttja klorin, varken över släta alternativt porösa ytor eftersom det är starkt miljöfarligt, hälsovådligt och dessutom har extremt låg effekt, jämfört med vanligt diskmedel.

Man kan dessutom bli av med mikrobiell påväxt genom att använda sig av foggning, vilket innebär att man med assistans av en särskild maskin värmer upp ett mögeldödande medel varpå detta förångas. De små dropparna kan leta sig in skrymslen och vrår och där få verkan på möglet. Dessa maskiner tillhandahålls ofta av diverse firmor som håller på med mögelsanering. Man ska inte vistas i samma rum när sanering sker.

Efter att ha fått undan möglet är det viktigt att se över så att det inte blir för fuktigt i utrymmet därför att undfly att man återigen får påväxt i sitt hus. Samt att applicera ett lager Tvärstopp som skyddar framåt i tiden.

Lavar kan fördärva hustaket men på samma gång vara smakligt i salladen.

Det är vanligtvis korsningar mellan sporsäcksvampar samt alger som utgör lavar. Svampens uppgift är att bistå med uppbyggnad, skydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med hjälp av sin fotosyntes och därmed med energi.

Det är huvudsakligen svampen som utgör laven och bestämmer hur den växer och ser ut. Laven består av överbark samt underbark vilket i stort bara är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken utgår utskott som tillåter laven att fästa vid underlaget.

Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs allra bäst i torra samt ljusa miljöer (även om det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med markant omväxling. De förökar sig både sexuellt och asexuellt. Flera lavar gillar att expandera på exempelvis sten. Dessa lavar utsöndrar ämnen som långsamt bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Vill man undgå att lavar förstör samt förfular takpannor kan man förebygga med Tvärstopp eller avdöda pågående angrepp med hjälp av Fulstopp.

Svampen som bygger upp stomme för laven utgörs i flertalet lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är oerhört omfattande och utgör närmare en tredjedel av samtliga svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de därefter utsöndrar så att de kan föröka sig. Diverse typer av mögel, så som borstmögel och penselmögel. Alla sporsäckssvampar är dock inte negativa, exempelvis jästsvampen är ju mycket omtyckt!

Då lavar ibland liknar olika mossor kan det stundtals vara komplicerat att särskilja de tu. Ifall man anar att det växer mossa till följd av fukt i ens trädgård alternativt annat så ska man tänka en aning extra innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan vårda gräsmattan för en struntsumma med hjälp av Fulstopp så avdödas både mossa, lavar, antraknos och alla gräsmattans svampsjukdommar samt virus.

En del egenskaper är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar har inte stjälk, blad och rot. De kan bestå helt utan vatten och torkar då ihop och går i dvala. Mossor å andra sidan är oftast gröna till färgen, har både oftast stam och blad och äger rottrådar (trots att de inte har faktisk rot). De växer också helst där det är fuktigt. Det är alltså troligare att det rör sig om mossväxt, eller mögel, i en fuktig källare än om lavar!

Lavar är generellt sett känsliga för luftföroreningar, dock i väldigt skiftande omfattning. Anledningen till varför luftföroreningar är så farliga för lavar är för att de saknar rotsystem och tvingas ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken innefattar luften. Föroreningar orsakar skador på lavens algdel. Detta leder i en del fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att reparera sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna snedfördelning i energigivande och -tagande förorsakar inte allt för sällan lavens död. Mer information här

Då mögel och mossa gärna uppfattas som skadeväxter har lavar flera användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som fungerar som primitiva antibiotikum eller ämnen som kan användas åt färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav ges man skilda färger – rött, orange, brun… listan kan göras längre. Inte nog med det så har lavar speciellt i svåra tider ätits. Lavar innehåller riklig mängd kolhydrater (upp till 90%) och en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan även använda laven i brödbakning.

Lavar kan alltså vara riktigt nyttigt!

Undvik påväxt på huset

Påväxt, alternativt mikrobiell påväxt som det även kan heta, är en samlingsterm för både mögel samt bakterietillväxt i ett utrymme. Beroende på vilken alternativt vilka mikrober det rör sig om samt spridning och mängd är det olika allvarligt. Det är oavsett vilken gestaltning det rör sig om en god idé att försöka få undan det innan det ställer till med större problem.

En mikrob är en levande organism som man inte kan skåda med hjälp av blotta ögat. Vad som räknas hit är ibland diffust men kort bör man säga bakterier, arkebakterier, protozoer, en del mögelsvampar, växter samt djur. Det är således en väldigt vid grupp organismer, där vissa kan verka hälsovådligt, andra inte alls och en del beter sig som opportunister – de är bara hälsofarliga när tillfälle ges, men annars kanske rent nödvändiga för vår överlevnad, så som vissa bakterier i tarmens normalflora.

Vanligtvis när man pratar om mikrobiell påväxt menar man mestadels mögel och man nämner det helst samma mening som hus, sanering och att renovera. Hur farligt är det att ha mögel i källaren, på vinden alternativt i ens badrum? Mögel är aldrig ok, utan man bör sanera det så fort man upptäcker det istället för att gå med det.

Mögel ger ifrån sig sporer och somliga arter ger även ifrån sig mykotoxiner som kan verka irriterande framför allt gällande luftvägarna. Man har mer och mer börjat koppla ihop fysiska symptom med att man bor, eller vistas mycket i ett mögelskadat hus, så som huvudvärk, upprepade förkylningar samt trötthet.

Hur blir man då av med mögel? Mögel och annan mikrobiell påväxt trivs där det finns fukt. Ett första steg är således att se över ventilation, men dessutom omgivande dränering ifall problemet bildas i en källare. Mögel växer helst på organiska material, med undantag för material som är täckta av organiskt skräp. Mer Info HÄR.

Mögel i badrum yttrar sig ofta som svarta små prickar i kakelfogarna. Normalt kan inte mögel gro över rent kakel, men vanligtvis samlas det i fogarna mindre hudrester, tvålrester samt annat gott för möglet att festa på. Har man påväxt i sitt badrum är en plan, utöver att se över ventilationen, att rengöra grundligt med hjälp av diskmedel och avsluta med ättika eller vittvinsvinäger.

När det kommer till mer porösa material så som betong, bör man inte nyttja ämnen lösta i vatten med tanke på att det vanligtvis leder till att möglet istället för att avvika får en extra kick och växer till sig ännu mer, p.g.a. den tillsatta fukten! Man bör aldrig nyttja klorin, varken över släta eller porösa ytor med tanke på att det är starkt miljöfarligt, hälsovådligt och dessutom har extremt låg effekt, jämfört med vanligt diskmedel.

Man kan även bli av med mikrobiell påväxt genom att använda sig av foggning, vilket innebär att man med assistans av en speciell maskin hettar upp ett mögeldödande medel varpå detta förångas. De små dropparna kan leta sig in skrymslen och vrår och där få verkan på möglet. Dessa maskiner tillhandahålls vanligtvis av olika firmor som sysslar med mögelsanering. Man ska inte vistas i samma rum när sanering sker.

Efter att ha fått bort möglet är det viktigt att se över så att det inte blir för fuktigt i utrymmet för att undvika att man ånyo får påväxt i sitt hus. Samt att lägga på ett lager Fulstopp eller Tvärstopp, som skyddar framåt i tiden.