Under 1960-talet lanserade Robert Coleman Atkins en diet för viktminskning som kom att få namnet Atkinsdieten. Den innebär att fet föda och kött är tillåtet så länge kosten i övrigt är snål på kolhydrater. Att addera fett i kosten bidrar till att man kan behålla en mer utdragen mättnadskänsla, och en av de främsta fördelarna som beskrivs av personer som provat Atkinsdieten är att man slipper vara hungrig under tiden man går ned i vikt.
Atkinsdieten innehåller fyra faser: Induktionsfasen, viktminskningsfasen, mellanfasen, och underhållsfasen. I induktionsfasen ska dieten medföra att kroppen försätts i ketos. Under viktminskningsfasen bör kolhydratintaget ökas med 2 gram per vecka, och denna fas bör pågå till dess att bantaren når ungefär 4 kilo från sin idealvikt.
Vad beträffar underhållsfasen är den ämnad att förbli livet ut. Bantaren bör fortsätta äta enligt de vanor den invant sig under de tidigare faserna. Den viktigaste principen för dieten är fortfarande att förbränningen av de livsmedel som intas bör vara så låg som möjligt. Om vikten ånyo ökas kan bantaren starta om från början med induktionsfasen.
I den västerländska dieten finns i huvudsak två felaktigheter enligt Atkins. Människor äter till exempel för mycket socker, sirap och mjöl, d.v.s. raffinerade kolhydrater. Atkins noterar också att personer överlag är allt för rädda för mättat fett när det snarare är transfetter som bör undvikas. Mättade fetter finns bl.a. i fett kött, ost, smör samt feta mjölkprodukter. Mättat fett har högre smältpunkt än omättat fett, och de vanligaste fetterna är mer eller mindre fasta i rumstemperatur, medan omättade fetter mestadels är vätskor i form av feta oljor.
Enligt Atkinsdieten är självklart kostplanen oerhört betydelsefull men dieten betonar också daglig motion samt intaget av näringstillskott. Det är angeläget att dessutom grönsakerna håller ett lågt kolhydratinnehåll.
Meningen med Atkinsdieten är att den ska begränsa intaget av kolhydrater för att få kroppen att ställa om sin förbränning av i huvudsak glukos till förmån för förbränning av kroppsfetter. Det är en process som kallas lipolys som tar vid när kroppen uppstår stadiet av ketos, vilket den gör när den gjort slut på överskottet av kolhydrater. Rent konkret innebär det ett metaboliskt tillstånd som uppstår när levern i hög omfattning frisätter ketonkroppar i blodet. Kroppen gör sålunda av med mer energi för att tillgodose kroppens näringsbehov. Egentligen är ketos en kroppslig skyddsmekanism eftersom den hamnar i ett svälttillstånd.
Att minimera intaget av kolhydrater har effekt på blodsockret. Det är i enlighet med Atkinsdieten angeläget att få i sig mat som bearbetats så lite som möjligt och som har lågt glykemiskt index (GI). Det är på grund av somliga livsmedels höga GI-värde som de inte är tillåtna inom Atkinsdieten. Det är ett mått på hur livsmedel påverkar effekten av blodsockervärdet, vilket är ett värde som ligger till grund för olika kostrekommendationer inom vissa dieter. Det är i huvudsak kolhydraterna i livsmedlet som påverkar GI-värdet. Det gäller både deras variant och kvantitet. Mat som består av rejält med kolhydrater med högt GI-värde kallas vanligvis för “snabba kolhydrater”, medan de med lågt GI-värde kallas för “långsamma kolhydrater”.
