Under 1960-talet lanserade Robert Coleman Atkins en diet för viktminskning som kom att få namnet Atkinsdieten. Den innebär att fet föda och kött är tillåtet så länge kosten i övrigt är snål på kolhydrater. Att komplettera fett i kosten bidrar till att man kan behålla en mer långvarig mättnadskänsla, och en av de främsta fördelarna som beskrivs av människor som provat Atkinsdieten är att man slipper vara omätt medan man går ned i vikt.
Atkinsdieten består av fyra faser: Induktionsfasen, viktminskningsfasen, mellanfasen, samt underhållsfasen. I induktionsfasen ska dieten leda till att kroppen försätts i ketos. Under viktminskningsfasen bör kolhydratintaget ökas med 2 gram per vecka, och denna fas ska löpa till dess att bantaren når ungefär 4 kilo från sin idealvikt.
Vad beträffar underhållsfasen är den avsedd att bestå livet ut. Bantaren bör fortsätta äta i enlighet med de vanor den invant sig under de tidigare faserna. Den viktigaste principen för dieten är fortfarande att förbränningen av de livsmedel som intas ska vara så låg som möjligt. Om vikten ånyo ökas kan bantaren starta om från början med induktionsfasen.
I den västerländska dieten finns i huvudsak två felaktigheter enligt Atkins. Människor äter till exempel för mycket socker, sirap och mjöl, d.v.s. raffinerade kolhydrater. Atkins noterar dessutom att människor överlag är allt för rädda för mättat fett när det snarare är transfetter som ska undvikas. Mättade fetter finns bl.a. i fett kött, ost, smör samt feta mjölkprodukter. Mättat fett har högre smältpunkt än omättat fett, och de vanligaste fetterna är ganska fasta i rumstemperatur, medan omättade fetter mestadels är vätskor i form av feta oljor.
Enligt Atkinsdieten är självklart kostplanen mycket viktig men dieten betonar också daglig motion samt intaget av näringstillskott. Det är viktigt att dessutom grönsakerna har ett lågt kolhydratinnehåll.
Meningen med Atkinsdieten är att den ska inskränka intaget av kolhydrater för att få kroppen att ställa om sin förbränning av i huvudsak glukos till förmån för förbränning av kroppsfetter. Det är en procedur som kallas lipolys som tar vid när kroppen uppstår stadiet av ketos, vilket den gör när den gjort slut på överskottet av kolhydrater. Rent konkret innebär det ett metaboliskt tillstånd som uppstår när levern i hög utsträckning frisätter ketonkroppar i blodet. Kroppen gör följaktligen av med mer energi för att tillgodose kroppens näringsbehov. Egentligen är ketos en kroppslig skyddsmekanism då den hamnar i ett svälttillstånd. Bra atkinssajt
Att minimera intaget av kolhydrater har verkan på blodsockret. Det är i enlighet med Atkinsdieten betydelsefullt att få i sig mat som bearbetats så lite som möjligt och som har lågt glykemiskt index (GI). Det är p.g.a. en del livsmedels höga GI-värde som de ej är tillåtna inom Atkinsdieten. Det är ett mått på hur livsmedel påverkar effekten av blodsockervärdet, vilket är ett värde som ligger till grund för skilda kostrekommendationer inom vissa dieter. Det är i huvudsak kolhydraterna i livsmedlet som påverkar GI-värdet. Det innefattar både deras typ och kvantitet. Livsmedel som innehåller mycket kolhydrater med högt GI-värde kallas vanligvis för “snabba kolhydrater”, medan de med lågt GI-värde kallas för “långsamma kolhydrater”.
