Inom den etablerade vinindustrin krossas vindruvor i en krossningsmaskin, och i enlighet med mer traditionella metoder kan krossningen även äga rum med hjälp av att man trampar på druvorna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.
Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det centralt att även avlägsna druvornas skal. För att röda druvor inte ska leda till vitt vin ska man ta bort skalen. För att ta bort till exempel vildjäst, bakterier och andra oönskade mikroorganismer måste svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i detta skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor alternativt ekfat.
Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former har likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har potential att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå ska exempelvis passa på att plocka bär under sommaren samt hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska nyttjas till vinsatser. Som tur är behövs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte tillämpa fötterna heller för den delen. Att krossa bär, frukter eller motsvarande går fint med hjälp av en potatisstöt.
En väsentlig del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det relevant att vattnet är riktigt rent och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en utmärkt metod som innebär att rena vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre olika former. Antingen som pulverkol, granulerat kol eller som högtryckspressat format kol. Oftast har den sistnämnda varianten formen av små stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur och kolets area i kvadratmeter per gram.
De två vanligaste reningsmetoderna är att sila vätskan genom granulerat aktivt kol eller att nyttja pulverkol för att slamma upp vätskan. Det ultimata är att reningen sker i rumstemperatur och man bör helst undgå rening i kyla eftersom det i värsta fall inte fungerar alls.
Till vinframställning hemma krävs en brygghink på ca 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink ger nämligen inte utrymme för skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken pysa ut via hinkens vattenlås under jäsning.
I nästa skede av processen krävs ytterligare en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs dessutom en oechslemätare som används för att mäta upp sockerhalten i musten. Till den krävs ett mätglas stort tillräckligt att oechslemätaren får plats däri. Oftast brukar 100 ml vara en tillräcklig storlek.
Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter innehåller olika mängder extraktämnen. Det genererar givetvis annorlunda resultat, vilket man måste ha med i kalkylerna.
För att ta ett prov med oechslemätaren så mäter man upp drygt tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk sedan ned oechslemätaren för att därnäst läsa av värdet. Det är angeläget att föra in mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt åtfölja processen. Det första provet utförs jämt före jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla omkring i munnen noga för att känna smaken. Häll sedan tillbaka vinet från måttet i hinken.
Därefter får vinet vara i jäskärlet i omkring 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är färdig ska man tappa om vinet samt filtrera på nytt.
