Dikväveoxid är en mixning utav kväve samt oxygen. Ett annat nickname för dikväveoxid som flera säkert känner till, är lustgas samt det är ej en brännbar gas.
Dikväveoxid alternativt luftgas upptäcktes under år 1773, utav en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året innan.
Dikväveoxid har ett enormt användningsområde, som bland annat i vården där den används som ett smärtstillande medel. Men nuförtiden används den även i så kallad gräddsifoner som man kan finna i olika kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner används som ett drivmedel som blandar grädden i en behållare till gräddsifonen.
En gräddsifon
Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk alster som nyttjas för att anordna vispad grädde till diverse, som tårtor och i matlagning. Det är flera annorlunda produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man ska, bland andra är en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som härrör en gräddsifon.
En gräddsifon kan snabbt få din grädde att bli luftig, men den kan också lagra din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Du ska aldrig mer gå igenom att den grädde man just vispat med t. ex. en elvisp i en skål, blir vattnig samt torr.
Gräddsifoner består av en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att använda en gräddsifon när du önskar vispa grädde, lägger du främst in grädden i sifonen, själva behållaren. Därnäst skruvar man på en av dina patroner till gräddsifon. När det är monterat klart är det bara att pressa handtaget på sifonen för att börja vispa grädden. Nu är grädden att komma ut ur burk blandat med lustgasen som får den att bliva lätt absolut som grädde skall vara.
Grädden är nu vispad samt kan läggas på t. ex. en gräddtårta eller i en semla. Grädde kan begagnas i annorlunda areor, som i fika samt varm choklad koppar, men också i matlagning samt bakning. Grädden nyttjas mestadels som en perfekt garnering på pajer.
Det är även flera som inkluderar grädde i sin GI födoämnen recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det mesta, som bland andra i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.
Grädde
Grädde härrör komjölk. Det är en vattenemulsion av fett som tas ifrån mjölken. Det flesta utav grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den inte skall skikta sej. Detta gäller enbart grädde som har en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % ska den inte homogeniseras. Att den ej behöver homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde innehar stora fettdroppar som har kapaciteten att anknyta luft till en hållfast skum, när man vispar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp eller med en gräddsifon samt en patron som innehåller dikväveoxid.
Det finns flertal sorters grädde, med olika fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det är även de som har lägre. Bland andra finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % tillgänglig.
Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon och dess patroner som innehåller dikväveoxid.
